Första advent

Nog för att jag ganska mycket avskyr julen och det mesta som har med den att göra, men ok, det finns vissa grejer jag gillar.

Allt gott man kan äta tex. Mmm.

Och pyssla. Jag gillar att pyssla. Sen om jag får göra det med människor jag älskar gör ju inte saken sämre precis.

Jag, Malin och Ida har idag påbörjat följetången "Julstök".

Det är en miniserie i fyra delar.

Idag handlade Julstök om tre tjejer som gör pepparkakshus och lussekatter.

Mysigt va!

Stay tuned.

Ett inlägg om en fiskmås.

För någon vecka sen såg jag den största fiskmås jag någonsin sett. Jag vet inte riktigt om det framgår i bilden exakt hur stor den är, men den var verkligen jättestor, eller hur Malin!
Jag kunde inte släppa den med blicken, jag vred nästan huvudet ur led samtidigt som jag ojade och var förundrad.
Det roligaste av allt var att den gick mitt i gatan, och blickade sig omkring, som att den var ute och söndagsstrosade
Den liksom struntade i att alla glodde, och var chill som fan där den gick.
Iallafall, den var jättestor.

Ordverifiering

Det är väldigt vanligt att man får knappa in en ordverifiering när man ska skriva kommentarer och dylikt på nätet.
Ofta är det ord utan mening. Ibland är det riktiga ord. Ibland är det ord som skrattar en i ansiktet.
Satt för någon kväll sedan och var lite känslig. Så som man kan vara ibland när man inte får kramas tillräckligt. Så får jag en ordverifiering.
Puss Romantic

En kvart senare.

En kvart tidigare bestämde jag mig för att gå och lägga mig.
"Nazanin, jag kanske är dum i huvudet nu, men jag är sugen på pommes å bea."
"Ida, du är inte dum, jag är också sugen.."
Detta uttalande några minuter efter att jag nästan spytt på Ida för att hon gått och fyllt på popcornskålen för säkert sjunde gången ikväll, och det är jag som tömmer den.
Vad har jag ätit ikväll?
7 skålar popcorn
1 Japp
1 bubbelchoklad
5 glas blandsaft
1 glas med choklad+daimmousse
1 skål glass

Och nu väntar jag på pommes och bea.

Jag satsar på beach -09

Konversera?

Varför skulle man göra det när man kan blogga, eller kommentera på varandras bloggar?
Varför prata när man sitter i samma rum när man kan låta bli?
Varför är vi så dumma i huvudet?

Kom igen nu då, jag väntar på din kommentar.
Bäst att det är en riktigt bra och värd kommentar nu.

Creme de la creme!

IIIIIIIIIIIIIIIIHHHHHH!!

Jag blir lite orolig för dagens ungdom.
Kollade på Idol förut, ser ett framträdande av lillfisen Johan.
Han lutar sig, och sjunger mot ett gäng tonårs(?)tjejer, varpå en av dessa blir helt hysterisk, skriker och gråter!
Till den grad att en av hennes kompisar slutar mitt i sitt dyrkande för att lägga sin hand över hyenans mun för att få tyst på henne!
Hur långt ska detta få gå?
Jag satt i fem obrutna minuter och skrattade lika hysteriskt som den där bruttan ylade.
Det måste vara ett skämt!
Hur som helst, jag kan inte säga något mer om detta, jag vet inte vad jag skulle kunna säga.
Katastrof.

(Ja, jag är medveten om att denna hysteri inte är typiskt för dagens ungdom, att den fanns när Tomoji Tanabe var ung också.)

Den tar dig överallt

Jag har redan tvingat mina vänner att gilla den här låten, och nu är det er tur!

Sjukt bra

Ikke, Vet Ikke

Jag och min partner in crime Malin-ho var på skattekontoret för ett par veckor sen för att skaffa ett skattekort så vi får rätt lön osv.
Kom hem efter en slitsam dag på jobbet nyss där det väntade två kuvert.
Det ena adresserat "Nazanin Pouresmaili".
Det andra adresserat - JO, det är sant - "Vet Ikke"

UTROPSTECKEN!!!!!!

Vilket land i världen kan du åka till där en myndighet helt inkognito struntar i att kolla upp namnet på den du ska skicka brev till?
Norge.

Hur är detta möjligt kan du nu fråga dig. Alltså.........jag vet verkligen inte.
Efter att ha stirrat på "namnet" en liten stund och insett att dom faktiskt inte vet och inte bryr sig (tydligen) så brast vi bara ut i ett skratt som aldrig kommer ta slut!

"Hej, vad heter du?"
"Vet ikke."
"Va? Vet du ikke?"
"Jo"
"Men vad heter du då?"
"VET IKKE!"

Meningen är ju att använda detta skattekort till att skaffa bankkonto osv, men hur fan ska det gå till?

Vet ikke!

ÖnzzZZzZZkningar (klämkäckt va?!)

Ibland önskar jag att jag var liten igen. Eller, jag önskar det ganska ofta, med tanke på hur sorglös tillvaron var, man blev omhändertagen och tyckte att det värsta som kunde hända var om man missade början av Bolibompa.

Jag satt i soffan förut med "familjen" och kollade på tv och kände att jag började bli lite trött.
Då fick jag en brinnande önskan om att få vara 7 igen och somna med huvudet i mammas knä samtidigt som hon smekte mitt hår.
Nästa gång jag skulle vakna till var när jag hängde livlös om hennes hals, lyft ur soffan för att bäras till min säng med Kai & Karo överkast.
Sen var det bara kvar att bli nedbäddad, få en puss och ett glas vatten.

Fan, nu saknar jag inte bara att vara liten igen, nu saknar jag mamma också!

(Don't get me wrong, hon lever fortfarande, men jag har inte tillgång till henne som förr!)

Tvätta händerna efter ni vart på toa gott folk! MED TVÅL!

Mask i magen i all ära, men kika på det här.



Kan vi alla vara överens om att vara noga med hygienen och inte äta dålig mat?
Sweet!

Bygget

Jag undrar hur vi människor fungerar. Egentligen. Jag menar, jag var med på biologilektionerna, jag vet att kroppen sänder signaler till hjärnan osv.
Men hur, hur, hur, kan vi känna fysisk smärta? Fysiskt välmående? Att det kliar? Vad är det som får oss att skratta när vi blir kittlade? Varför känns ögonen tunga när vi är trötta?
Även med facit i hand kan jag bara inte förstå. Det är för stort. För svårt att greppa.
Och detta är de triviala sakerna jag inte förstår.
Det vore så enkelt att bara tro på något större. En gud att länka till. Hans vägar äro outgrundliga. Thats it, du behöver inte mer än så.
"I guess it would be nice to give my heart to a god But which one, which one do I choose?" - Of Montreal.

Stod och tittade på mig själv i spegeln efter duschen förut, helt utan beundran, avsmak, eller något annat tycke. Bara såg mig.
Om man bortser från att man är byggd av olika kroppdelar, och bara tittar, så ser man linjer. Det ser ut som att man är skuren ur en bit wellpapp och blivit pumpad med kött och blod. Alla linjer flyter samman.
Armbågarna kröker sog lätt inåt där midjan är som smalast, handlederna och händerna kurvar sig lätt för att följa höfternas former.

Skithäftigt.
Så hur konstigt och svårt det än är, så är vi ganska häftiga.

På ålderns höst

Simon Trygg at 11:32pm November 23
de va tur att du upptäckte att du läst fel! känner att ja e för ung för att dö...

Nazanin Pouresmaili at 11:34pm November 23
du kanske ska ha det i åtanke när du håller på å sladda i snön å grejjer du din tok!!!

Simon Trygg at 11:41pm November 23
men de e ju inte farligt! tror du e mycke farligare...

Malin Fröding at 11:42pm November 23
Naz din j*vla kärring alltså.... ja tycker att det är bra att du är ute o rör på dig simon!!

Nazanin Pouresmaili at 11:45pm November 23
VEM är det som är en kärring egentligen??"jag tycker det är bra att du är ute och rör på dig simon!!"MOHAHAHAH!! de e lika bra vi hämtar ut våra käppar, slår de ohyfsade ynglingarna på benen, och emellanåt mata ankorna i dammen....?Simon-jag är ingen vaarg jag är en laaaaam!

Simon Trygg at 11:54pm November 23
haha ja ni e båda kärringar:P köp varsin bil å kom upp å sladda me mig istället, så ni får röra lite på er:P

Can't help but wonder

Talade tidigare med min kära vän Ida.
Vi pratade om olika anldningar till varför folk väljer att starta bloggar.

Skitsamma, man vill ju oavsett anledning veta hur många, och framförallt vilka som läser ens blogg.

Så här är en idé - om du läser min blogg, om än bara just denna gång, skriv ett hej eller något annat trevligt i kommentarsfältet!

Fair?
Tjusigt!

Balansgång

Det börjar med ett litet glädjetjut och ivriga händer som klappar ihop av barnslig förtjusning.
Till att börja med handlar det om stora nävar. Får efter en liten stund sakta ner, det börjar ta emot lite. Plockar upp dom en efter en, var och en får sin välförtjänta uppmärksamhet. Snart fungerar inte det heller. Det är dags.

Jag plockar upp den från bordet. Känner hur kylan nästan får mina fingrar att domna bort. Jag för den mot munnen och tar en stor klunk.

Det är nästan som att börja om från början. Hur fantastiskt är inte det?
Chips och Coca cola - i total symbios!

"Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre"-nalle puh (otippat klyftig den där nallen)