måndag, november 24, 2008

Bygget

Jag undrar hur vi människor fungerar. Egentligen. Jag menar, jag var med på biologilektionerna, jag vet att kroppen sänder signaler till hjärnan osv.
Men hur, hur, hur, kan vi känna fysisk smärta? Fysiskt välmående? Att det kliar? Vad är det som får oss att skratta när vi blir kittlade? Varför känns ögonen tunga när vi är trötta?
Även med facit i hand kan jag bara inte förstå. Det är för stort. För svårt att greppa.
Och detta är de triviala sakerna jag inte förstår.
Det vore så enkelt att bara tro på något större. En gud att länka till. Hans vägar äro outgrundliga. Thats it, du behöver inte mer än så.
"I guess it would be nice to give my heart to a god But which one, which one do I choose?" - Of Montreal.

Stod och tittade på mig själv i spegeln efter duschen förut, helt utan beundran, avsmak, eller något annat tycke. Bara såg mig.
Om man bortser från att man är byggd av olika kroppdelar, och bara tittar, så ser man linjer. Det ser ut som att man är skuren ur en bit wellpapp och blivit pumpad med kött och blod. Alla linjer flyter samman.
Armbågarna kröker sog lätt inåt där midjan är som smalast, handlederna och händerna kurvar sig lätt för att följa höfternas former.

Skithäftigt.
Så hur konstigt och svårt det än är, så är vi ganska häftiga.

1 kommentar:

Anonym sa...

Åh men Nazanin vad djupt! Det här inlägget gav mig en tankeställare. Grymt! :D /teammate Elin